Granatgevär 8,4 cm (GRG) – Carl-Gustaf m48 m86 m18



Granatgevär 8,4 cm (Grg) är ett rekylfritt pansarvärnsvapen konstruerat efter bakblås-principen. I stort sett är själva vapnet ett stort stålrör med ett slagstift som slår an granaten i sidan. Granatgeväret är ett väldigt slagkraftigt vapen och utgör själva grundstommen i Försvarsmaktens pansarvärns-arsenal. Nästan alla till fots stridande enheter har 2-4 st granatgevär/pluton, ibland inordnade i en särskild granatgevärsgrupp. Inom vissa enheter har man ett granatgevär i varje skyttegrupp, dvs normalt 4 st granatgevär/pluton. Även Hemvärnet är utrustade med ett stort antal granatgevär.

Granatgevärets största nackdel är den höga vikten och dåliga ergonomisk lösning för bärande med enbart en vadderad bärrem, detta är löst med det betydligt lättare Granatgevär 18. Den ergonomiska lösningen för de äldre m48 och m86 kan underlättas genom att sätta fast vapnet på en överbliven ryggsäcksmes från t.ex. Ryggsäck K35 m.h.a. märling och/eller packremmar. Se dock till att fästa mesen på rätt sida eldröret samt i en vinkel som gör att du kan sikta med hjälm påtagen och nå handgreppen naturligt.

Granatgevär m48 med samtliga tillbehör. Väska 1: verktyg samt nollställningsutrustning. Väska 2: vårdsats. Väska 3: Riktinstrument.
Foto: ©2012 Henrik Svensk

Säkerhet

Det blir en kraftig tryck- och ljudvåg vid skjutning med skarp och barlastad ammunition. Dubbla hörselskydd måste alltid användas inom 25 m från vapnet (propp och hörselkåpa). En kraftig eldsflamma uppstår på ett par meter som slår ut bak ur röret.

När man skjuter skall man se till att inte ha föremål bakom sig och ingen får befinna sig närmare än 15 m bakom skytten i krig, i fredstid gäller 70 m. Inget vertikalt föremål får finnas inom 5 m bakom eldröret. Gräsbränder uppstår lätt vid skjutning, både bakom granatgeväret och i målterrängen då granater med spårljus används. Därför bör vatten och ruska kort alltid finnas med under övning då brandrisk föreligger.

*Resevation för eventuella förändringar i SäkR. Kontrollera alltid senaste SäkR innan skjutning. 

Personal – Pjässervis

Granatgeväret betjänas av två man, en s.k. Pjässervis; en skytt och en laddare.

Laddaren bär ammunitionen, verktygsväskorna, laddar vapnet, kontrollerar att ingen är bakom vapnet samt eldreglerar skytten. Skytten bär vapnet, riktinstrumentsväskan och behöver enbart koncentrera sig på själva skyttet. Det förekommer även att någon till i gruppen tilldelas rollen som ammuntionsbärare. Normalt är det gruppchefen eller ställföreträdande gruppchef som anger/prioriterar vilka mål som skall bekämpas, vilken ammunition som skall laddas och hur spränggranaten skall temperas.

Versioner

Garantgevär m/48B, m/48C

Granatgevär m/48 finns i två versioner; m48B och m48C. Det som skiljer dem åt är räffelstigningen i eldröret. M48B har likformig räffelstigning, medan m48C har tilltagande (progressiv) [1].

Granatgevär 8,4 cm m/48C
©2012 Henrik Svensk

Granatgevär m86 m86B och m86C

Granatgevär m86 med rödpunktssikte och slagskydd monterade..
Foto: ©2012 Dan Bergman

Den  modernare lättare Grg m86 väger “endast” 9,2 kg [1]. Själva eldröret är av stål och sedan klätt i en kolfiberklädsel. Alla övriga externa delar är av aluminium och plast. M86 är inte lika stryktålig som m48, vilket gjorde att det tidigare fanns endast i krigsorganisationen och vissa special-förband men idag används det även under åtminstone krigsförbandsövningar. Förutom materialet, vikt och ett bärhandtag på rörets översida är m86 prestanda identisk och utseendemässigt mycket lik m48.

M86 är baserat på exportversionen Carl Gustaf M3 men modifierad för att överensstämma bättre med m48 avseende handhavande, funktionalitet och reservdelar.
M86B är i princip samma som M86 med skillnaden att eldröret är tillverkat senare med en annan ritning.
M86C har en annorlunda infästning för det öppna reservriktmedlets siktesarm, laxfotsfäste även på höger sida eldröret. Den tapp under eldrörets främre del på tidigare m86 är borttagen.

Granatgevär m18

Carl-Gustaf M4 Foto: Saab

2014 förevisades den senaste versionen av granatgeväret Carl-Gustaf M4 som har en hel del nya funktioner och förbättringar. Efter drygt 70 år sedan introduktionen är vapnet nu slagkraftigare än någonsin tidigare. Själva konstruktionen är i stora delar gjort i kolfiber med en titanliner som därmed sänker vikten till 6,6 kg samt kortare längd till 1,0 m.

• Lägre vikt 6,6 kg och kortare längd 1000 mm.
• En förbättrad säkring med transportsäkring som medger att soldaten kan bära vapnet laddat.
• Modernare granater kan programmeras automatiskt direkt i eldröret för att brisera på ett särskilt avstånd.
• Picatinnyskenor för tillbehör såsom lampor och laserpekare.
• Förbättrad ergonomi Ett nedfällbart bärhandtag.
• Skotträknare (eldröret är beräknat att ha en livslängd på 1000 avfyrningar)

Vapnet kan fortfarande använda de äldre rikmedlen och skjuta de äldre granaterna.

2018 skrev FMV kontrakt med Saab om att köpa in M4 och gav det beteckningen Granatgevär m18.

Export av Carl-Gustaf

Saab som tillverkar granatgeväret har sålt vapnet till ett flertal länder under namnet Carl-Gustaf.

Carl Gustaf M3 har sålts till ett 20-tal länder, varav ett flertal Saab inte velat namnge. I USA har vapnet använts sedan tidigt 1990-tal och de har succesivt ökat användningen. Carl-Gutaf M4 heter i USA M3E1 p.g.a upphandlingstekniska skäl.

Carl-Gustaf M4 or M3E1 in U.S. Army Photo: U.S. Army.

Vapnet används även av bl.a. Norge, Danmark, Australien, Kanada och England. Kanadas landstyrkor, där vapnet likt här utgör standardvapnet mot pansar, har totalt 1 439 st Grg fördelat på både m48 och m86.

Under 1990-talet skänkte Försvarsmakten bort ett stort antal Granatgevär från svenska MOB-förråd till Baltstaterna; Estland, Lettland och Litauen.

Estland meddelande i mars 2021 att de köper in ca 250 st Carl-Gustaf M4 med ammunition för ett ordervärde om 100 mSEK med påbörjad leverans i slutet av 2021, början 2022. Källa: Armada International 

Skjutställningar

De vanligaste skjutställningarna är: liggande, knästående och robotställning. I vissa situationer används stående skjutställning.

Robotställningen (skytten står på bägge knäna, se bild nedan) säga medföra att skytten ”doppar” röret under avfyrning precis innan granaten lämnar eldröret. Detta medför att man träffar lågt eller framför målet. Robotställningen ger en otroligt bra rörlighet i sidled vilket inte de två andra skjutställningarna, liggandes och knästående, medger på samma sätt. Givetvis kan man även skjuta stående om terrängen så medger, detta bör dock i det längsta undvikas om man inte har något stöd.

Granatgevärsskytt i robotställning. Vapnet är utrustnat med lasersimuleringsutrustning därav det inkopplade instrumentet i framkant. Foto: ©2012 Henrik Svensk

Riktmedel

Öppet reservriktmedel med hålsikte och korn med knaster.

Vanligtvis används i huvudsak de öppna reservriktmedlen, men vissa föredrar att använda det optiska riktinstrumentet. Rödpunktsiktet används nästan alltid numera på m86.

Anledningarna till att ofta reservriktmedlen föredrogs var:

• Snabbare till skott.
• Man kan råka ha sönder kikarsiktet och inte skall vara helt beroende av det.
• Man lätt kan missa att något föremål finns framför mynningen en bit bort om man kollar i riktinstrumentet. Detta kan resultera i att granaten briserar när den träffar hinder på väg mot målet med förödande konsekvenser.
• Stridsfordon idag framrycker i en sådan hastighet att man inte kan leta upp och följa det i riktinstrumentet då synfältet är så pass begränsat.

Riktinstrument m/48

Riktinstrument 48 är ett kikarsikte med 3 ggr förstoring.

OBS! Får ej användas utan ögonmusslan av gummi då skador lätt kan uppstå. 

Riktinstrument m48 Foto: ©2012 Henrik Svensk

Riktinstrument RP

Aimpoint Rödpunktikte

Rödpunktsikte Grg Foto: ©2018 Henrik Svensk

Aimpoint FCS13RE ballistisk beräkningsenhet

Aimpoint FCS13RE är ett dynamiskt reflexsikte och ballistisk beräkningsenhet som kan mäta avståndet och hastigheten på ett mål och därmed visa skytten den beräknade riktpunkten.

Det kan används med följande vapen:

• Pansarskott 86
• Granatgevär 8,4 cm
• 40 mm Granatspruta 92 (HK GMG, SACO MK19)
• 12,7 mm Kulspruta 88

Aimpoint FCS13RE Foto: ©2018 Henrik Svensk

Utvärdering på trupp som haft avtagbara rödpunktssikten och lasersikten under 1990 och början av 00-talet gjordes flera gånger utan att det infördes på bredd. Idag finns det åtminstone rödpunktsikte anskaffat till m86 modellen, vilket verkligen förbättrar chansen att träffa målen även för en ganska ovan skytt.

Svensk Amfibiesoldat med ett norskt Grg med Simrad-IS2000 lasersikte under övning i Norge 2001.
Foto: ©2001 Rhonda Morgan, Forsvarsnett

Ammunition

Följande granater finns i Försvarsmakten. Det finns betydligt fler varianter för exportmarknaden som är modernare och kraftfullare, bla en variant med dubbla laddningar för att kunna slå ut fordon med reaktivt pansar. Nya granater till GRG 18/M4 kan programmeras i eldröret

Saab samarbetar med Raytheon att ta fram en styrbar robot som kan skjutas med Grg [2].  Mer info: https://www.raytheon.com/capabilities/products/guided-carl-gustaf-munition

Spårljuspansarspränggranat, Slpsgr m66 / Slpsgr m75

Används främst till att slå ut pansarfordon och andra hårda mål. Slspgr har har en laddning i projektilen med riktad sprängverkan (RSV).

V₀: 290 m/s (Slpsgr m75)
Vikt: ca 3,5 kg.
Armeringssträcka: 15 m (Slpsgr m66), 30 m (Slpsgr m75) [1]

Spränggranat, Sgr m58 / m86 (HE 441B)

Används mot mjuka mål såsom trupp och obepansrade fordon. Sgr-projektilen består av ca 800 st stålkulor inbakade i sprängmedel. Spänggranaten har en tempering så att man kan ställa in den att detonera efter ett visst avstånd. Detta används då man t.ex. skall skjuta en luftbrisad. Med Luftbrisad menas med att granaten sprängs i luften mitt ovanför målet så att kulorna kan verka rakt ovanifrån i fall att Fi har ett bra frontalt skydd.

Spränggranaten m58 har en armeringssträcka på endast 0,5 m. D.v.s. råkar du träffa något litet träd eller föremål i närheten av skjutplatsen briserar den, vilket självfallet är ytterst farligt för den egna truppen. Därför har armeringssträckan förlängts till 20-70 m för Sgr m86.

V₀: 280 m/s (Sgr m58), 235 m/s (Sgr m86)
Vikt: ca 3,5 kg (Sgr m58), 3,1 kg (Sgr m86)
Armeringssträcka: 0,5 m (Sgr m58),  20 – 70 m (Sgr m86)
Praktiskt avstånd: 1 100 m

Rökgranat, Rökgr m73, m81

Används bl.a. för att försämra fiendens sikt eller för att dölja egen förflyttning vid en sammandrabbning. Kan skjutas upp till 1000 m. Rökmassan är av titantetraklorid. Granatens rökmassa alstrar ett rökmoln under ca 8-10 sekunder som utlöses vid nedslaget. Man skjuter antingen avskärmande rök, dvs rök mellan fienden och sig själv eller förblindande rök,dvs rök direkt framför/på fienden.

Armeringssträcka: 70 m
Röktid: 8-10 sekunder

Lysgranat, Lysgr m82

Används för att belysa slagfältet. Lysmassan har en fallskärm som ger en lysdiameter på ca 400-500 m under ca 30 sekunder [1].

Ett pyrotekniskt tidrör temperas på det avstånd (höjd) man önskar att granaten skall tändas.

Kortaste skjutavstånd för lysgranat är 200 m. Vid skjutning med lysgranat ska skjutställningen vara stående eller knästående. I knästående skjutställning ska marken bakom skytten slutta minst 30º nedåt från skytten.

Video

Källor

Mats Weapon Page (Nedlagd)

SoldR Mtrl Vapen Granatgevär 8,4 cm 2008

Försvarsmakten och

AutotechTelub Teknikinformation i Stockholm AB, 2008

M7739-350007

Soldatreglemente Gemensam Materiel (Sold Mtrl G)

Försvarsmedia 1990

M7742-101031

Soldaten i Fält (SoldF)

Försvarsmedia 1986

M7742-100001

Saab Carl-Gustaf

Military Analyzer

• [1] SoldR Mtrl Vapen Granatgevär 8,4 cm, Försvarsmakten 2008, M7739-350007
• [2] Guided Carl-Gustaf Munition, Raytheon (arkiverad 2022-05-19)

Senast uppdaterad: 2026-06-03